Vanliga frågor

Nedan har vi samlat svar på några vanliga frågor. Läs gärna dem innan du kontaktar oss. Ofta hittar du svaret här.


Varför ökar könsdysfori och könsinkongruens?

Antal patienter över 18 som inleder utredning på ANOVA ökar årligen. Mellan 2015 – 2018 såg vi en 70 % ökning. Likaså ökar antal personer som ansöker till Socialstyrelsens Rättsliga Råd om ändring av juridiskt kön. Sedan 2017 är det fler vid födseln tillskrivna kvinnor än män som ansöker 1:1,3 till Rättsliga Rådet. Dessförinnan var det något fler män eller en jämn kvot. När det gäller remisser till ANOVA ser vi inte att något kön ökar mer eller att de yngre (18–25) ökar mer än de äldre (26 år och uppåt). Angående tonåringar som söker vård så rapporteras från flera ställen i världen en ökning hos båda könen men som betydligt mer uttalad hos tonårsflickor. Orsaken till ökningen är okänd men viktig att fortsätta att följa och försöka förstå vad den beror på.

Mest sannolikt samverkar flera faktorer. Följande möjliga orsaker diskuteras:

- Att upplevelse av könsdysfori i befolkningen är vanligare än vad vi tidigare har trott och att fler personer idag väljer att söka vård. För detta talar att 0, 5 % (0,6 % män och 0,4 % kvinnor) av representativa stockholmare 2014 svarade ja på frågan om de skulle önska hormoner eller kirurgi för att kroppen skulle likna ett annat kön. För gruppen 22–29 år var det 1 % och bland de över 67 år 0,3 % (Åhs et al 2017). Liknande siffor har rapporterats från Holland där 0, 6% av männen och 0, 2 % av kvinnor upplevde könsinkongruens och önskade behandling (Kuyper & Wijsen 2013). Under 80 talet så undersöktes i ett flertal länder prevalensen av psykiatriska diagnoser (enligt DSM-III) i befolkningen oberoende om någon var vårdsökande eller inte. På Island fann man att 0, 2 % av tillskrivna kvinnor uppfyllde diagnosen Transsexualism (enligt DSM-III) men inga tillskrivna män (Stefansson et al 1991) Från Taiwan rapporterades att 0,07-0,4% av tillskrivna kvinnor vid födseln uppfyllde diagnosen och 0,04% av tillskrivna män. Prevalens varierar beroende på om personerna bodde i stad eller på landsbygd (Hwu et al 1989). I de övriga länder där undersökningen genomfördes inkluderades inte diagnosen Transsexualism (DSM-III). Fler studier behövs men sammantaget så visar ovanstående undersökningar att förekomsten av könsdysfori och/eller Transsexualism är vanligare i befolkningen jämfört med studier där man enbart rapporterat vårdsökande och att en del av ökningen skulle kunna förklaras av att fler söker vård.

- Ändrad lagstiftning 2013 som innebar att det blev möjligt för personer att erhålla någon av könsdysfori diagnoserna, starta behandling och ändra juridiskt kön utan att behöva genomgå sterilisering och underlivskirurgi. Det blev härigenom även möjligt att välja att genomgå underlivskirurgi och dessförinnan frysa könsceller. Detta torde förklara en del av ökningen från 2013.

-Sveriges befolkning har ökat från 9 miljoner 2004 till över 10 miljoner 2017. Barnkullarna födda 1988, 1989, 1990 och 1991 var också ovanligt stora med ca 135 000 födda barn år. Detta kan tänkas bidra till att antalet personer som söker vård ökar.

-Att flera väljer att undersöka om könsdysfori är orsak till att de mår dåligt. Detta innebär dock inte att utredningen leder fram till att deras lidande beror på könsdysfori. Från Holland rapporteras till exempel att 90% av de som tillskrivits manligt kön vid födseln och 97 % av de som tillskrivits kvinnligt kön vid födseln och som startade utredning också fick diagnos och påbörjade hormonbehandling under åren 1972–1979. Andelen personer som inleder hormonbehandling sjunker sedan succesivt till 61 och 64 % för respektive tillskrivna män och kvinnor mellan 2005–2009 (Wiepjes et al 2018).

-Att möjligheten till egenremiss samt ökad kunskap inom psykiatrin kan ha inneburit att personer med psykiatrisk samsjuklighet inte hindras från att inleda en utredning.

-Att tillståndet i sig ökar. Vi vet inte vad som orsakar könsdysfori. Den forskning som finns idag pekar mot att något i hjärnans utveckling under fostertiden är annorlunda.


Hur gör man för att starta en utredning hos er? Behöver man remiss?

Boende i Stockholm kan komma med en remiss från en annan vårdgivare eller genom att skriva en så kallad egen vårdbegäran (egenremiss). En annan vårdgivare kan till exempel vara en vårdcentral, en ungdomsmottagning, psykiatrin där du bor eller HBT-hälsan i Stockholm. Om du redan har kontakt med en annan vårdgivare kan du ofta få hjälp av din behandlare där att skicka en remiss till oss. Remissen kan skrivas av läkare, kurator, sjuksköterska, psykolog eller någon annan. Detta gäller samtliga personer, binära såväl som icke-binära.

Önskar du skriva en egenremiss kan du använda dig av denna blankett, i MS Word-format eller som pdf om du inte kan öppna Word-filen.


Hur gör man om man inte bor i Stockholm och vill till er för utredning?

I och med lagen om fritt vårdval över landstingsgränserna kan man som patient välja att utredas hos oss oavsett var i Sverige man är folkbokförd eller var man bor. Du kan komma till oss via egenremiss eller med remiss av en vårdgivare. Den kan komma från din vårdcentral, ungdomsmottagning, lokala psykiatriska klinik eller någon annan vårdgivare. Den som är folkbokförd utanför Stockholms län och som vill ha resan till ANOVA betald behöver ha en remiss från den psykiatriska kliniken på hemorten. Annars bekostas inte resan till oss av hemlandstinget utan får betalas av patienten själv. Om du är beredd att betala för resan till oss själv räcker det med en remiss från vilken vårdgivare som helst, eller med en egenremiss. Undantaget från dessa regler är om du bor i Örebro, då krävs alltid remiss av psykiatrin till oss.


Hur gör jag för att flytta min hormonbehandling till er om jag inte är folkbokförd i stockholm?

För att flytta din hormonbehandling till oss krävs en specialistvårdsremiss från ditt hemlandsting. Kontakta det team där du har blivit utredd för din könsdysfori för att be om en remiss till oss.


Hur lång tid tar det?

Väntetiderna varierar men vi arbetar ständigt på att korta dem. De som kallades till oss på ett första besök i början av april 2019 hade väntat i ca 6 månader. Det är en minskning från 2018 då väntetiderna låg på mellan ca 12 månader till ca 8 månader.

Utredningens längd varierar och är individualiserad utifrån hur långt personen har kommit i sin inre och sociala komma-ut process och samt om det finns andra hälsoproblem eller funktionsvariationer. ANOVA följer Socialstyrelsen Kunskapsstöd avseende innehållet och längden på utredningen.

Eftersom utredningen anpassas till varje patient är det svårt att i förväg ange exakt hur lång tid en utredning tar. Interna väntetider att få träffa tex psykolog varierar också. De senaste åren har utredningens längd fram till diagnos i medeltal varit 7 månader men till följd av interna väntetider har tiden för utredning ökat något.

När utredningen är klar och diagnos har ställts kan man påbörja könsbekräftande behandlingar. Väntetiderna för att påbörja könskonträr hormonbehandling varierar och är ca 4–8 veckor efter det att remiss skickats. För röstbehandling är för närvarande väntetiden 5-6 månader. Väntetid till bedömning av hårväxt är 1-2 månader. Efter det att hormonbehandling påbörjats har hudkliniken som rutin att avvakta 6 månader med behandling för att optimera behandlingsresultatet. Den som återupptar en hårbehandling får vänta ca 1 månad på tid. Väntetid för läkarbesök inför bröstkirurgi är 1-2 månader, härefter är kötiden ca 6 månader för bröstkirurgi.

De personer som önskar ändra juridiskt kön och om de så önskar könsbekräftande underlivskirurgi behöver ansöka om tillstånd hos Socialstyrelsens Rättsliga Råd. För att ansökan ska beviljas behöver personen uppfylla lagens kriterier. Dessa tolkas idag så att personen behöver ha varit i kontakt med ett utredningsteam i 2 år varav minst 1 år ska vara i den önskade könsrollen. Väntetider för att ansökan ska behandlas ligger förnärvarande på ca 3 månader. De som önskar underlivskirurgi ställs i kö för detta när de har tillstånd och meddelar att de önskar stå i kö. Väntetiderna för nybesök för feminiserande underlivskirurgi ligger på ca 6-8 månader och kötiden till operation är 18 månader sedan man ställts i kön. Väntetiden för nybesök för maskuliniserande underlivskirurgi är idag 6-8 månader och kötiden till operation är ca 24 månader men något längre när förlängning av urinröret önskas. Det är kortare väntetider för de som endast vill ta bort livmoder och äggstockar.


Kan man söka till Rättsliga rådet utan utredning?

Det går att ansöka till Rättsliga rådet utan utredning, men sannolikheten att man får sin ansökan beviljad är mycket liten. Rättsliga rådet har fram tills nyligen krävt att man ska ha varit i kontakt med utredningsteamet under två års tid för att få sin ansökan godkänd. De har även krävt att man ska ha levt i enlighet med sin könsidentitet under minst ett års tid samtidigt som man är i kontakt med utredningsteamet. Dessa krav har nu ersatts av rekommendationer för det läkarutlåtande som ska bifogas till ansökan (var god se Socialstyrelsens Rättsliga Råds rekommendationer på deras hemsida). Av dessa framgår att den sökandes levnadshistoria avseende könsidentitetsutveckling ska vara belyst i ett läkarutlåtande. Utlåtandet ska även innehålla information om den sökande står fast vid sin uppfattning under en observationstid. Någon exakt tidsangivelse finns inte men de påpekar vikten av en grundlig utredning och tillräcklig tid för att göra en sådan. I praktiken innebär detta att de i de flesta fall anser att tillräcklig tid är ungefär två år i vård för könsdysfori varav man behöver ha levt i enligt med sin könsidentitet (real life) i alla sammanhang under minst ett års tid.


Vad behöver jag göra när Rättsliga Rådet har beviljat min ansökan?

När Rättsliga Rådet har behandlat din ansökan och fattat ett beslut så skickar de hem beslutet till dig.

Om de beviljar din ansökan om ändring av juridiskt kön så kommer du cirka en veckan senare få ett brev från skatteverket till din folkbokföringsadress. I det brevet ger de dig information om vilket ditt nya personnummer är. Endast du får denna information, vilket innebär att du behöver informera alla instanser som är knutna till ditt personnummer. Nedan kan du ladda ner en lista över ställen som du kan behöva kontakta. För att vi och eventuellt andra vårdkontakter ska kunna skicka kallelser till dig i rätt personnummer, och för att bokningar och recept ska vara i ditt nya personnummer så behöver du ringa oss och ge det nya personnumret till oss. Recept som är utfärdade ditt gamla personnummer kommer att upphöra att gälla efter en viss tid. För att du inte ska stå utan recept är det viktigt att du ringer oss och eventuellt andra vårdinrättningar så snart du får ditt nya personnummer och meddelar detta. Klicka HÄR för att ladda ner listan.

När kan man börja med hormoner?

När utredningen är klar och om diagnos har ställts kan man påbörja könsbekräftande hormonbehandling. Vi vet att tiden fram till hormonbehandling kan upplevas som mycket påfrestande, inte minst om man själv är väldigt säker på sin könsidentitet eller på vilken behandling man behöver. Precis som med alla andra behandlingar inom vården måste vi dock först genomföra en diagnostisk utredning för att veta vilken behandling som är lämplig. Vi försöker alltid utreda våra patienter så snabbt det är möjligt, med hänsyn till vår tillgänglighet och den information vi måste samla in och bedöma för att kunna ta ställning till eventuell diagnos på ett säkert sätt.

Om man självmedicinerar med hormoner påverkar det inte vår bedömning, även om vi avråder från detta. Vi ger inte hormonbehandling snabbare till den som självmedicinerar.


När får man genomgå mastektomi?

När utredningen är klar och diagnos har ställts skickar vi en remiss till plastikkirurgen. Lättaste sättet att få information om de aktuella väntetiderna till operation är att vända sig till den plastikkirurgiska kliniken som du har remitterats till. Att genomgå mastektomi kräver inte tillstånd från Socialstyrelsens Rättsliga Råd men däremot krävs diagnos från oss. En del väljer att vända sig till den privata vården för mastektomi och måste då stå för hela kostnaden själva.


Varför tar det så lång tid?

Precis som vid andra utredningar i vården varierar utredningstiden efter patientens behov, eventuella sjukdomar, annan problematik samt vår tillgänglighet. Det tar oss också viss tid att fullfölja alla de moment som krävs för att vi ska kunna ställa en säker diagnos. Det gäller alla utredningar i vården.

En del patienter upplever utredningstiden som alltför lång. Ofta har den som kommer till oss funderat över sin könstillhörighet och vilka behandlingar den vill ha under lång tid. Om du mår dåligt under utredningstiden kan vi hänvisa dig till andra mottagningar som har god transkompetens för en parallell kontakt. Den som behöver lång tid på sig att fundera över sin könsidentitet eller vilka åtgärder den själv önskar får självklart tid att göra det i sin egen takt.

Vi försöker alltid ställa diagnos så snabbt det är möjligt.


Varför kommer inte kallelsen till logopedkliniken, plastikkirurgen, reproduktionsmedicin eller någon annan mottagning som ni har remitterat mig till?

Bästa sättet att få svar på detta är att vända sig direkt till den klinik du väntar på kallelse från och fråga varför det dröjer. De vet detta bättre än vi och är vana att besvara dessa frågor.


Får jag ta med mig närstående till besöket hos er?

Ja, det går bra att ta med närstående till besök hos oss om du vill. Närstående kan vara ett viktigt stöd och ha information att dela med sig av. Vissa frågor och svar lämpar sig dock bäst att tala om i enrum. När vi ska ställa sådana frågor kan vi, i samråd med dig, be din närstående att lämna rummet tillfälligt.


Hur gör jag som flyttar under pågående utredning?

Om du flyttar under pågående utredning kan vi antingen enas med dig om att göra färdigt utredningen här, vilket i så fall innebär att du kan behöva resa till oss, eller så remitterar vi dig till fortsatt utredning närmare din nya bostadsort. Oftast behöver ditt nya utredningsteam inte göra om det vi har gjort utan kan fortsätta utredningen där den avbrutits om de har tillgång till dina journaler hos oss. Om du önskar flytta din utredning till oss vill vi ta del av din tidigare utredning via journaler.


Hur ser ni på bruk av alkohol och droger under utredningen?

Att genomgå en utredning hos oss kräver förmåga att reflektera över sin situation idag och hur framtiden kan se ut. Om man är påverkad av droger eller alkohol kan man inte göra detta fullt ut. Därför går det inte att utreda någon som är i ett aktivt beroende eller drogbruk. Detta undersöks under utredningen. I väntan på att få komma till oss rekommenderar vi därför kontakt med beroendevården då det är aktuellt. Du kan söka dit själv eller be om en remiss. Vid behov skickar vi också remiss till beroendevården för de som har en aktuell kontakt med oss. Plastikkirurgen kräver minst ett års drogfrihet och en stabil psykosocial situation innan operation.


Jag kan bara komma en viss tid, går det att ordna?

Om det är helt omöjligt för dig att komma till oss förutom vissa dagar försöker vi ordna det, så långt det är möjligt med hänsyn till vår tillgänglighet och våra öppettider. Vissa patienter reser långt för att komma till mottagningen, till exempel från ett annat land eller landsting, och då gör vi vad vi kan för att möjliggöra en utredning hos oss. Dock är trycket på vår mottagning stort och antalet remisser ökar ständigt. Tyvärr går det inte att tillgodose samtliga önskemål om en exakt tid och samtidigt hålla våra kötider nere. Om du bara kan komma vissa dagar finns det risk att din utredning tar längre tid.



Åter till Transmedicinsk mottagning