Vanliga frågor

Nedan har vi samlat svar på några vanliga frågor. Läs gärna dem innan du kontaktar oss. Ofta hittar du svaret här.

Hur gör man för att starta en utredning hos er? Behöver man remiss?

Till oss kan du antingen komma med en remiss från en annan vårdgivare eller genom att skriva en så kallad egen vårdbegäran (egenremiss). En annan vårdgivare kan till exempel vara en vårdcentral, en ungdomsmottagning, psykiatrin där du bor eller HBT-hälsan i Stockholm. Om du redan har kontakt med en annan vårdgivare kan du ofta få hjälp av din behandlare där att skicka en remiss till oss. Remissen kan skrivas av läkare, kurator, sjuksköterska, psykolog eller någon annan. Detta gäller samtliga personer, binära såväl som ickebinära.

Önskar du skriva en egenremiss kan du använda dig av denna blankett, i MS Word-format eller som pdf om du inte kan öppna Word-filen.

Hur gör man om man inte bor i Stockholm och vill till er?

I och med lagen om fritt vårdval över landstingsgränserna kan man som patient välja att utredas hos oss oavsett var i Sverige man är folkbokförd eller var man bor. Du behöver remiss av en vårdgivare för att utredas hos oss. Den kan komma från din vårdcentral, ungdomsmottagning, lokala psykiatriska klinik eller någon annan vårdgivare. Den som är folkbokförd utanför Stockholms län och som vill ha resan till ANOVA betald behöver ha en remiss från den psykiatriska kliniken på hemorten. Annars bekostas inte resan till oss av hemlandstinget utan får betalas av patienten själv. Om du är beredd att betala för resan till oss själv räcker det med en remiss från vilken vårdgivare som helst, eller med en egenremiss.

Hur lång tid tar det?

Våra väntetider varierar. Vi arbetar ständigt på att korta väntetiden. För närvarande är väntetiden ca 12 månader.

När vi har inlett en utredning brukar det ta mellan 6 och 12 månader att slutföra den. Eftersom utredningen anpassas till varje patient är det svårt att i förväg ange exakt hur lång tid en utredning tar.

När utredningen är klar och diagnos har ställts kan man påbörja könsbekräftande hormonbehandling. Då skickas även, utifrån just dina behov, remiss för hårborttagning, logopedbehandling, sparande av könsceller samt remiss till plastikkirurgen för mastektomi och information om underlivskirurgi.

Kan man söka till Rättsliga rådet utan utredning?

Självfallet kan man ansöka till Rättsliga rådet utan utredning, men sannolikheten att man får sin ansökan beviljad är mycket liten. Rättsliga rådet har fram tills nyligen krävt att man ska ha varit i kontakt med utredningsteamet under två års tid för att få sin ansökan godkänd. De har även krävt att man ska ha levt i enlighet med sin könsidentitet under minst ett års tid samtidigt som man är i kontakt med utredningsteamet. Dessa krav har nu ersatts av rekommendationer för det läkarutlåtande som ska bifogas till ansökan (var god se Socialstyrelsens Rättsliga Råds rekommendationer, Diarienummer 10.2-25178/2016). Av dessa framgår att den sökandes levnadshistoria avseende könsidentitetsutveckling ska vara belyst i ett läkarutlåtande. Utlåtandet ska även innehålla information om den sökande står fast vid sin uppfattning under en observationstid. Någon exakt tidsangivelse finns inte men de påpekar vikten av en grundlig utredning och tillräcklig tid för att göra en sådan. I praktiken innebär detta att det i de flesta fall anser att tillräcklig tid är ungefär två år i vård för könsdysfori varav man behöver ha levt i enligt med sin könsidentitet (real life) i alla sammanhang under minst ett års tid.

När kan man börja med hormoner?

När utredningen är klar och diagnos har ställts kan man påbörja könsbekräftande hormonbehandling. Vi vet att tiden fram till hormonbehandling kan upplevas som mycket påfrestande, inte minst om man själv är väldigt säker på sin könsidentitet eller på vilken behandling man behöver. Precis som med alla andra behandlingar inom vården behöver vi dock först utreda vilken diagnos som kan ställas för att veta vilken behandling som är lämplig. Vi försöker alltid utreda våra patienter så snabbt det är möjligt, med hänsyn till vår tillgänglighet och den information vi måste samla in och bedöma för att kunna ställa diagnos på ett säkert sätt. I undantagsfall sätter vi in testosteronblockerande medicin innan diagnos. Vi sätter däremot aldrig in behandling med könshormoner innan diagnos. Tiden till diagnos brukar vara mellan 6 månader och 1 år.

Om man självmedicinerar med hormoner påverkar det inte vår bedömning. Vi ger inte heller hormonbehandling snabbare till den som självmedicinerar.

När får man genomgå mastektomi?

När utredningen är klar och diagnos har ställts skickar vi en remiss till plastikkirurgen. Lättaste sättet att få information om väntetiderna till operation är att vända sig till den plastikkirurgiska kliniken som du har remitterats till. Att genomgå mastektomi kräver inte tillstånd från Socialstyrelsens Rättsliga Råd men däremot krävs diagnos från oss. En del väljer att vända sig till den privata vården för mastektomi och behöver då betala hela kostnaden för operationen själva.

Varför tar det så lång tid?

Precis som vid andra utredningar i vården varierar utredningstiden efter patientens behov, eventuella sjukdomar, annan problematik samt vår tillgänglighet. Det tar oss också viss tid att fullfölja alla de moment som krävs för att vi ska kunna ställa en säker diagnos. Det gäller alla utredningar i vården.

En del patienter upplever utredningstiden som alltför lång. Ofta har den som kommer till oss funderat över sin könstillhörighet och vilka behandlingar den vill ha under lång tid. Om du mår dåligt under utredningstiden kan vi hänvisa dig till andra mottagningar som har god transkompetens.

Vi försöker alltid ställa diagnos så snabbt det är möjligt.

Kan man söka till Rättsliga rådet utan utredning?

Självfallet kan man ansöka till Rättsliga rådet utan utredning, men sannolikheten att man får sin ansökan beviljad är mycket liten. Rättsliga rådets har fram tills nyligen krävt att man ska ha varit i kontakt med utredningsteamet under två års tid för att få sin ansökan godkänd. De har även krävt att man ska ha levt i enlighet med sin könsidentitet under minst ett års tid samtidigt som man är i kontakt med utredningsteamet. Dessa krav har nu ersatts av rekommendationer för det läkarutlåtande som ska bifogas till ansökan (var god se Socialstyrelsens Rättsliga Råds rekommendationer, Diarienummer 10.2-25178/2016). Av dessa framgår att den sökandes levnadshistoria avseende könsidentitetsutveckling ska vara belyst i ett läkarutlåtande. Utlåtandet ska även innehålla information om den sökande står fast vid sin uppfattning under en observationstid. Någon exakt tidsangivelse finns inte men de påpekar vikten av en grundlig utredning och tillräcklig tid för att göra en sådan.

Varför kommer inte kallelsen till logopedkliniken, plastikkirurgen, reproduktionsmedicin eller någon annan mottagning som ni har remitterat mig till?

Bästa sättet att få svar på detta är att vända sig direkt till den klinik du väntar på kallelse från och fråga varför det dröjer. De vet detta bättre än vi och är vana att besvara dessa frågor.

Får jag ta med mig närstående till besöket hos er?

Ja det går bra att ta med närstående till besök hos oss. Närstående kan vara ett viktigt stöd. Vissa frågor och svar lämpar sig dock bäst att tala om i enrum. När vi ska ställa sådana frågor kan vi, i samråd med dig, be din närstående att lämna rummet tillfälligt.

Jag kan bara komma en viss tid, går det att ordna?

Om det är helt omöjligt för dig att komma till oss förutom vissa dagar försöker vi ordna det, så långt det är möjligt med hänsyn till vår tillgänglighet och våra öppettider. Vissa patienter reser långt för att komma till mottagningen, till exempel från ett annat land eller landsting, och då gör vi vad vi kan för att möjliggöra en utredning hos oss. Dock är trycket på vår mottagning stort och antalet remisser ökar ständigt. Tyvärr går det inte att tillgodose samtliga önskemål om en exakt tid och samtidigt hålla våra kötider nere. Om du bara kan komma vissa dagar finns det risk att din utredning tar längre tid.



Åter till Transmedicinsk mottagning